Lill-Olas

Borstahusen - Campingen - Lill- Olas - Erikstorp

Bevara Lill -Olas

Skydda kommunens exklusiva natur- och fritidsvärden i Lill-Olas


I norra Landskrona vid Borstahusen finns Campingen, Säbybäcken med naturvegetationen. Där finns stranden med strandvegetation och tallskog, stugbyn med ekpelaren och olika lövbärande träarter med buskvegetation. Nord om stugbyn finns även Vallabäcken. Inom de olika områdena finns det fridlysta och rödlistade växter, däggdjur, insekter grod och kräldjur, det är ett unikt djur   och växtliv med mycket  starka naturvärden. Områdena har varierande karaktär med värdefulla  naturmiljöer. Det går fina motionsslingor genom områdena. Detta tillsammans med stranden ger Landskronaborna och turisterna upplevelsevärden, vilket är viktigt för deras hälsa och vardag och samtidigt skal hänsyn tas till områdernas egenart, flora och fauna för att främja och upprätthålla omådernas biologiska mångfald.

Miljö - Natur

Naturen vid Säbybäcken med sin vildväxande vegetationen är viktig för den biologiska mångfalden. Den skall bevaras och nyttjas på  ett hållbart sätt för nuvarande och framtida gene-rationer. Arternas miljöer och ekosystem med sina funktioner skall värnas.

Även Wallabäcken har höga naturvärden och ett rikt fågelliv.

Det finns rödlistade växter i naturvegetationen  t.ex. björnbär, hallon, alm & ask. På den fuktiga marken längs Säbybäcken  finns växterna: vattenmärke, ramslök, veketåg. I bäcken finns den rödlistade jättemöja som är sällsynt.

Säby -Wallabäcken fungerar som reproduktionslokal  för havsöring. Där finns även kräftor och ål.

Däggdjur - Fjärilar - Insekter - Grod- och Kräldjur.

Inom områdena finns många djurarter och fågelarter t.ex. hornuggla, sparvhög de är fredade i hela  landet. Undantag finns för cirka 50 arter, där det finns allmän jakttid. Det finns också fladdermöss, grodor, paddor, vattensalamandrar, som är fridlysta.

Insekter Grod- och Kräldjur, med flera andra växter behöver vatten och fukthållande markytor för sin  överlevnad. De övervintrar i växtridåerna och omkring stugorna. Den större vattensalamandern har ett revir område på cirka 200-300 meters radie från deras yngelplattser.

Semesterbyn i Lill - Olas

Under 1950-talet började Sveriges folkhemsbyggande. Genom den förlängda semestern kom en diskussion om att kunna åka på semester utanför hemmet. Fritidsföreningen korpen tog uppp frågan om en semesterby vid Erikstorp år 1953 och ett dansk arkitektpar Borge Glahn och Ole Helweg gjorde ett förslag på 150 stugor. 1955 togs ett beslut om att en semesterby skulle byggas. 1959 lade stadsarkitekt Harald de Shárengard fram ett nytt förslag. Våren 1960 stod de 20 första stugorna klara och det blev en succé. Ytterligare 20 stugor uppfördes 1962. Stugantalet utökdes med 7 par- stugor år 1987 och senare kompletterades det med ytterligare några större stugor. År 2007 påbörjades ett arbete med att rusta upp de gamla stugorna.    

De karakteristiska stugorna i semesterbyns södra och norra östra delen i Lill-Olas vid Golfbanan med två vattendammar. Det finns överlag homogent och högvuxet bestånd i norra östra delen med Pelersal av ek med inslag av rödek och enstaka vårtbjörk och oxel, i mellan                skiktet finns valnöt, tysklönn, hägg, Skogsalm, trubbhagtorn, fågelbär och fristående aplar, fläder. Arter som finns i buskskiktet är häckar med liguster, och enstakade forsythia, Rosa sp., och hägg, snöbär. Ett tjockt lager forna återfinns i fältskiktet tillsammens med olika arter av gräs, kirskål, smultron, kärrnäva och i fältkanterna finns Johannesört och åkerkål i golfbanen upp till Vallabäcken.


Centrala delelarna av stugbyn utgör området ett mellanparti mellan två ytor med stugor. växtbeståndet består av buskgrupper och enskilda  över- ståndare. I träskiktet finns vårtbjörk, fågelbär, trubbhagtorn, ask, skogsalm, plommon och i Buskskiktet utgörs av grupper med blodkornell, Spiraea, rosentry, doftschermin. Hallon, svarta vinberg, Vresrosa, vildkaprifol. I fältskiktet finns Johannesört, smultron och Brännässla, kärrnäva, svärdlilja, stymorsviol och åkerkål förekommer.

 

Semesterbyns syd östra delen finns stugor med gles växtlighet mellan stugraderna. I det övre trädskiktet främst kaskadepil, pelarppoel, och ek med enstaka inslag av hägg, skogslönn och fågelbär utgör det undre träskiktet och buskiktet med inslag av benved, liguster, forsythia, ros, rosa sp. Sydäppelros och Fristående aplar, malus sp. bilder mellanskiktet, gräsytorna utgörs av klipt gräs och tusensköna.


I syd, mellersta och norra östra delen i Lill -Olas finns rödlistade växter, skogsalm, ask, sydäppelros, kärrnäva, stymorsviol, och åkerkål. I Vattendammarna finns den mindre och större Vattensalamandern och i den nordligaste vattendammen finns även den vanliga grodan. De är fridlysta och den större Vattensalamandern är också fridlyst i hela EU.

Stranden, strandskogen, strandängsvegationen med tallskogen och vegetationsridåer i Lill - Olas


I början av 1920-talet blev havsbadandet ett nytt fritidsnöje i Lill-Olas park och där fanns en mindre träddunge norr om Säbydiket och området kom  att planteras med tall, den sydligasta delen planterades med sitkagran och vanlig tall, inom områdena finns vegetationsridåer som fungerar som  läplanteringar och trärader och här gäller biotopskydd.


I trädskiktet finnar man svarttall även skogsalm och skogslönn. Enstakade exemplar av gran och bok, de återfinns utmed Lill-Olas väg i öster        och oxel utgör det undre skiktet. Mellanskiktet utgörs av yngre individer av dominerrande tall, skogsalm, trubbhagtorn och fläder som bildar buskskiktet. I busk- skiktet dominerar yngre planterade tallar och vresrosor. Fältskiktet dominerar relativt högväxande olika gräsarter, med inslag  av vitplister och röllika,  det finns även luktviol, stymorsviol, och olika violer, Johannesört finns på olika platser, åkerkål i norra och södra delen av området, Brännässla, Kirskål, smal  käringtand, sparvvicker, knölsyska vid Vallabäcken och Säbybäcken, liten blåklocka växer i gräskanterna och förgätmigej finns i i skogsvegetionens fältskikt och tusen sköna i gräset.   


Rödlistade växter i området är skogsalm, Smal käringtand, stymorsviol och åkerkål.  

På bilderna ovan finns Lill -Olas strand och Badkolonin-DHJR:s byggnad vid Stugbyn i Lill -Olas. Den har kulturhistorisktvärde. Lill-Olas är en av de bästa badplattserna med kvalitetsmärkningen Blå Flagg. På Sandstranden finns en byggnad med flera toaletter varav en med handikapptoalett samt en kiosk med ett utrymme för strandvärdarna. Stranden är låggrund och därmed lämplig för barnfamiljer. Där finns även en omtyckt lekplatts för barnen. 

Motionsspår finns vid Lill -Olas och i semesterbyn

Det sägs att Erikstorps Kungsgård gavs i utbyte till Landskrona stads grundare (Unionskungen), Erik av Pommern, gården han fick till sig låg i det som då kallades Södra Säb 1410. En annan konung vid namn Kung Hans skänkte år 1505 Erikstorps Kungsgård till Landskrona stad och den har fortsat leva vidare under namnet Kungsgård. Det är mer än 507 år sedan som en kung ägde gården. I dag har gården en fin restaurang.   

I ett av de bästa lägena i Öresundsregionen precis intill havet (Öresund) ligger Borstahusens Camping med minigolfbanan och närheten till Landskrona centrum på gångavstånd med den långsträkta badstrand som är barnvänligt. Här finns även naturskogen vid Säbybäcken,  Lill -Olas,Stugbyn, Erikstorp och Golfbanan.     

Säbybäcken

Säbybäcken med naturvegetationen och dens biologiska mångfald. Bäcken fungerar som reproduktionslokal för havsöring. Där finns även kräftor och ål. 


Växtarter funna vid och i bäcken I vattnet Gräs: sandrör, (R) jättemöja, jättegröe, veketåg, vass, säv, havssäv, Örter: bäckmärke, lånke, kärrfibbla, rosendunört, älgört, svärdslilja, videört, äkta förgätmigej, vattenpillört, nate, möja, källfräna, stor igelknopp, uppländskt vallört, bredkaveldun, vatten Veronica, bäck Veronica, Strand. Gräs: knylhavre, grusstarr, hundäxing, kvickrot, rödsvingel, timotej, röllika, gråbo, hönsarv, svinmolke, humleblomster, vitplister, harkål, fackelblomster, pestskråp, vanlig smörblomma, revsmörblomma, tomtskräppa, svinmolke, ängsharverot, jordklöver, tussilago, brännässla. 


Fältskikt syd för bäcken: löktrav, hundkäx, mjölkört, smultron, snärjmåra, nejlikrot, (F) Johannesört, gräs, svalört, maskros, brännässla, Buskskikt syd för bäcken: trubbhagtorn, ros, (R) björnbär, hallon, fläder, (R) naverlönn, skoglönn, klibbal, ek, fläder, (R) skogsalm, nyponros, blåhallon, hallon, fläder, vide, Mellanskikt syd för bäcken: (R) naverlönn, skoggslönn, klibbal, ek, fläder, (R) skogsalm,  Trädskikt syd för bäcken: trubbhagtorn, oxel, skogslönn, vårtbjörk, sitkagran, ek, (R) ask,


Norr för bäcken fältskikt: Kirskål, löktrav, ramslök, stor nunneört, rosendunört, snärjmåra, nejlikrot, pestskråp, gräs, svalört, brännässla, Buskskikt norr för bäcken: (R) naverlönn, tysklönn, hägg, fläder, (R) skogsalm, Mellanskikt norr för bäcken: tysklönn, klibbal, fläder, Trädskikt norr för bäcken: bok, oxel, skogslönn, tysklönn, klibbal.


Rödlistade växter i området är: stor igelknopp, Johannesört?, björnbär, naverlönn, Skogsalm, ask. Fridlysta växter Jättemöja

Wallabäcken

Wallbäcken löper östvästlig riktning och vid golfbanan passerar bäcken en damn. Bäcken avvattnar i huvudsak jordksmark och den har högt befintlig och potentillt värde förr natur och rekreation. 


Växtarter funna vid och i bäcken. Gräs: Sandrör, starr, mannagräs, jättegröe, veketåg, blåtåg, rörflen vass. Örter: Svalting, bäckmärka, brunskära, (F) kärrnäva, vårtsärv, rosendunört, älgört, andmat, strandklo, strandlysing, vattenmynta, äktaförgätmigej, tiggarraunkel, besksöta, (R) stor igelknopp, knölsyska, bredkaveldun, bäckveronica. Strand. Gräs: Ängskavle, drör, knylhavre, grusstar, hundäxing, kvickrot, Örter: kirskål, ullig kardborre, gråbo, snårvinda, krustistel, rödklint, vinmolke, dunör liten, fliknäva,sparvnäva, humleblomster, jordreva, vitplister, harkål, groblad, gåsört, refingeört, revsmörblomma, tomtskräppa, krusskräppa, svinmolke, knöllsyska, rödkörvel, smultronklöver, tussilago, brännässla, Buskar: nyponros, blåhallon, vide, fläder, Träd: lönn, hästkastanj, klibbal, al, hagtorn, (R) alm, (R) ask, oxel. 


Rödlistade växter i området är ask, skogsalm, Smal käringtand, och åkerkål, stor igelknopp och Fridlysta växter kärrnäva, ängsnycklar.


Stranderosion i Lill - Olas

Klimatförändringar och temperaturhöjningar gör att man får en stigande havsnivå och grundvattennivå samt en ökad stranderosion som påverkar Lill -Olas skog och Stugbyn i nordvest negativ. Om inga åtgärder genomförs för att hindra Kusterosion finns det risk för att naturområdet mellan havet och Lill -Olas skog och Stugbyn försvinner. 


Borstahusen - Fiskeläget med 1700-talsbebyggelse

Borstahusen är ett litet fiskeläge norr om Landskrona på gångavstånd från stadens centrum. 

Anders Borste (Christofferson) som kom från Ven har gett Borstahusen sitt namn. Han var fiskare och båtsman. Men tog sig till Danmark år 1756 för att undgå tjänstgöring vid flottan i Karlskrona. Det var hans söner Jöns och Rasmus som år 1776 byggde  fiskarhusen som fick namnet Borstahusen. Som blev grunden till det nya samhället. År 1784 benämndes området som’’ stadens fiskeleije’’ i magistratens protokoll. 


Borstahusen var på mitten av 1800-talet ett litet fiskeläge med c:a 400 invånare. I september 1853 kom den ökände koleran dit. En fjärdedel insjuknade och 31 personer dog under en enda månad. Landskrona Sundheds- collegium skrev i en rapport om koleran i Borstahusen att dagar med västliga vindar och nordvästliga vindar (sjövindar) alltid visade det största antalet insjuknade.


Namnet Borste gav senare namn åt hela fiskeläget och Borstahusen blev det officiella namnet 1876 när 100-årsminnet av tillblivelsen firades.

Sedan har Borstahusen utvecklats till ett större fiskeläge och man kan köpa fisk nere i hamnen. Trotts att den största delen av båtarna numera är fritidsbåtar.


Det gamla Pumphuset som finns nere i hamnen fick sitt namn på grund av att den inhyste en motordriven pump som pumpade havsvatten till sockerbruket för att man skulle kunna tvätta sockerbetorna med. Betorna förädlades vid Sävbyholms sockerbruk 1883-1962.


Senare beslutade man om en ombyggnad av Pumphuset. Detta möjliggjordes genom ett arbets- marknadsprojekt finansierat av  Europeiska Socialfonden där arbetslösa invandrare gavs möjlighet att få sina praktiska yrkeskunskaper validerade och testade inför anställningar på svenska arbetsmarknaden. Nu har Borstahusen ett eget kulturhus, Pumphuset. Här finns museum med utställningar om området samt konsthall, butik och restaurang. Pumphusets konsthall drivs av Borstahusens konstförening som är en av de största ideella konstföreningarna i landet.